I veckans Arbetaren diktar jag om moderaternas politiska syn på landets fattiga barn:
Moderatpolitikern Marianne Ohrlander skyller barnfattigdomen i Sverige på egoistiska föräldrar. Hon säger i en intervju att ”det är konstigt att kalla någon för fattig i ett välfärdsland. Åk till ett u-land, där kan du se fattigdom.”
Den (m)oderna barnpolitiken
Vi tycker faktiskt inte vi förtjänar massa skäll
när ungar som är vräkta får ta in på ett hotell.
Det talas om att ungar har en tro de börjar tappa,
skyll inte det på oss, lägg hela skulden på en pappa.
Sänk tonläget, det tjänar inget till att stå och vråla,
en släng av fattigdom ska väl för fan en unge tåla.
Egentligen så finns det heller inget rimligt skäl
att kalla dem för fattiga som inte svalt ihjäl.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar