Veckans vers i Arbetaren:
En skola med kapacitet för 4 000 elever invigdes i söndags i flyktinglägret Zaatari i Jordanien, nära syriska gränsen.
Vaggvisa till elev på flykt
Ögonen starrbligar gamla, uttömda på varje tår.
Tänk allt som du hunnit samla
på sju och ett halvt levnadsår:
Hur man blir mätt på en smula
och räddar sin far ur en brand.
Och springer ikapp med en kula,
och hur man utrymmer sitt land.
Du vet hur man upphör att skaka
och lugnar de dina och ler.
Hur man slutar längta tillbaka
till något som aldrig är mer.
Kroppen har sin egen vilja,
den vill bara leva. Du vet
att örat ditt enkelt kan skilja
en drönare från en raket.
Mager är du, som din skugga,
en till sak som livet dig lärt.
Man blir inte fet av att plugga,
men nog är det någonting värt
att lära dig i lägervrån
hur du kan ta dig härifrån.
Vaggvisa till elev på flykt
Ögonen starrbligar gamla,
Tänk allt som du hunnit samla
på sju och ett halvt levnadsår:
Hur man blir mätt på en smula
och räddar sin far ur en brand.
Och springer ikapp med en kula,
och hur man utrymmer sitt land.
Du vet hur man upphör att skaka
och lugnar de dina och ler.
Hur man slutar längta tillbaka
till något som aldrig är mer.
Kroppen har sin egen vilja,
den vill bara leva. Du vet
att örat ditt enkelt kan skilja
en drönare från en raket.
Mager är du, som din skugga,
en till sak som livet dig lärt.
Man blir inte fet av att plugga,
men nog är det någonting värt
att lära dig i lägervrån
hur du kan ta dig härifrån.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar