Som jag trodde kan det bli ett regeringsskifte. Efter kvällens partiledardebatt känner jag mig upprymd. Äntligen lite ideologi i debatten!
Och förhoppningsvis förpassas Göran Hägglunds pinsamma 1800-talsparti till de historiska arkiven nu. Han har fört en krampaktig kamp länge och det är smått rörande att se honom fortsätta skylla sina misstag på alla andra än sig själv. Är det inte finanskrisen eller kulturarbetarna så är det oppositionen. En mer ansvarslös minister är svår att tänka sig. Åker han ur riksdagen kommer han skylla på väljarna.
Maud Olofsson kan nog få en rejäl match från nya Landsbygdsdemokraterna. En ganska logisk utveckling när Centerpartiet flyttat till Stureplan. Och Jan Björklund låter alltmer som Bert Karlsson - och då tänker jag inte bara på hästhandlarrösten. Förmodligen skulle Bert Karlssons främlingsfientliga parti Ny Demokrati också ha velat bombat Afghanistan med samma iver.
söndag 31 januari 2010
Roligt med politik, trots allt!
Etiketter:
Bert Karlsson,
Göran Hägglund,
Jan Björklund,
Maud Olofsson,
politik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Min 18-åriga dotter skakade på huvudet och sa: Varför skyller regeringen på partierna som inte har makten? Jag tytcker att Maria Wetterstrand fattades. Vem är rädd för henne?
Härligt!
Skicka en kommentar