torsdag 16 september 2010
Tacksam att jag är författare
Vaknade inatt av regnet som hamrade över fönstret och fönsterblecket ackompanjerat av blixtljus och åskmuller. Men det var också en novell jag började skriva på här om dagen som började leva om i mig, rusade in genom drömmen och in i mitt vakna medvetande. Lämnade mig klarvaken, uppfylld av berättelser, glädjerus och svarta sorger. Det är märkligt att vara författare och både ett helvete och himmelrike. Men mest är jag tacksam för att jag kan formulera och hjälpa det svarta och ljusa som vill ut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Förstår precis vad du menar. Älskar också att vara författare. Kram Kim
Fint att ha fina kolleger som du, Kim. Kram tillbaka.
Tänk om inga författare fanns - vad skulle en stackars bokslukare som jag göra?!
Ja, det är tur att vi finns. Vi författare och vi bokslukare!
Det är en av de underbara sakerna med skrivandet: Att det hjälper till att skapa sådan mening i livet.
Det var i alla fall så jag läste ditt inlägg. ;)
Peter, ja, det är det. Och det var så jag tänkte på ett ungefär också. :)
Skicka en kommentar