Sitter i mästaren Alf Henriksons knä

Läser Alf Henrikson efter att ha läst William Shakespeares "Sonetter". Inspirerad efter en sonettdiskussion på Eva Swedenmarks blogg. Jag har den här femtaktiga rytmen i mig sedan unga år. Ser att jag fick "Tillrop" på min 21-årsdag. Mycket har jag Alf Henrikson att tacka för mitt versskrivande i dag.

Han är den store mästaren i genren. Åtminstone den meste. Skrev över 20 000 dagsverser i Dagens Nyheter. Och han har den där handen om dem och det han berättar som bara vissa har. Den där varma handen, även om det och dem han inte tycker om. I den här boken brister han bara i sonetten om Vivianne (jag antar att han åsyftar Ny Demokratis dåvarande (1995) partiledare Vivianne Franzén och därför förlåter jag honom).

Det är så här vers ska vara - rolig och krumbuktig. Alf Henrikson slår liksom en kullerbytta på det svenska språket. Det är så gott att sitta i hans knä med tummen i munnen och höra honom berätta. Vad glad jag är att han funnits hos oss och varit så bra!