Två oumbärliga författarvänner

Träffade två vänner, tillika författarkolleger, igår. En åt jag lunch med och en middag. Det är bra att träffa de här två gynnarna då och då. Utöver vänskapen - som jag förstås värderar allra högst - inspirerar de och pushar mig i mitt skrivande. De är bra på att både berätta och lyssna. Jag är dem stort tack skyldig. Hade inte de två läst och kritiserat mina texter och hejat på mig hade jag aldrig varit där jag är idag i mitt skrivande. Får jag ut min novellsamling kommer jag förstås att tacka dem ordentligt.