Jag är ju inkastare i tidningen Svenskläraren. I senaste numret, med temat Kunskapssyn, kastar jag in läsarna i numret med hjälp av följande vers:
Det kuriösa kunskapandet
En uppgift som ej står långt efter Kants och Platons grunnande
är hur man lyckas kombinera senantikens hunnande
med lärdomar om grammatik och välfärdens uttunnande
och detta i en samtalston som inte är förkunnande.
Det vetefan hur det går till, men är att skapa kunnande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar