Har träffat Viveca Lärn en gång. Det var på en fest Författarförbundets barn- och ungdomssektion anordnade. Viveca Lärn var inbjuden att berätta om sitt författarskap. Minns en glad och skojande person, som berättade generöst underhållande om sitt arbete. Vi som lyssnade skrattade mycket. Minns att hon berättade att hon var irriterad på att författare som skriver barn- och ungdomsböcker ofta kallas barn- och ungdomsförfattare. Hon undrade varför författare som skriver för vuxna läsare inte kategoriseras som vuxenförfattare.
Efter det mötet är det bisarrt att läsa dagens kvällstidningsetta: "Hon lät honom dö", står det ovanför en bild av Viveca Lärn och Per Myrberg som spelar Lärns karaktär MacFie i "Saltön". I tidningen berättar sedan Lärn att en kvinna som levt sig in så mycket i romanerna om "Saltön" slog henne hårt på överarmen och skrek: "Hur kunde du ta död på MacFie?".
Hoppas att dagens kvällstidningsetta inte gör att Viveca Lärn råkar ut för fler överfall. En författare som kan få läsarna så engagerade måste vi vara mycket rädda om.
Inlägg
3 kommentarer:
Viveca Lärn var helt underbar på den där BUS-träffen! Jag minns att hon sa att hon inser att hon ser sig som främst barn- och ungdomsboksförfattare när hon beskriver andra böcker som "mina vuxenböcker" - så säger jag också. Det låter knäppt kanske men jag säger att nu skriver jag en vuxenbok!
Ja, så var det också, ja. Du har ett bra minne, Eva! Ja, hon var som några få människor är (räknar Tage Danielsson, Carl Johan De Geer, Barbro Lindgren och Astrid Lindgren hit) sådär fina att man bara vill sitta i knät på dem hela dagarna och höra dem berätta så där roligt, varmt och gränslöst för en.
Hej Eva och Victor
En gång blev jag slagen av en ung flicka eftersom jag tog död på en häst i min bok "Tillbaka till Pompeji". Det är väl bra att läsarna lever sig in i berättelserna, men de behöver ju inte gå till handgripligheter för att uttrycka vad de känner!
Hoppas inte Viveca Lärn råkar mer illa ut. Blev också ledsen när McFie dog, men vad då, sådant är livet, folk dör!
Reagerar också över det där med barn/ungdomsförfattare. Jag ber dem alltid bara skriva FÖRFATTARE, för det är ju vad jag är. Jag har nästan lika många vuxna läsare som barn och ungdomar... Kan inte förstå varför det ska sättas etiketter på olika typer av författare, vi är ju alla lika, inte sant?
Kramisar Kim
Skicka en kommentar