Mina författarkolleger och bloggarkompisar Jane Morén och Eva Swedenmark har på sina bloggar nyligen ondgjort sig över männen och deras monstermaskiner. Alltså män som för oväsen med sina gräsklippare och trimrar och mördar alla blommorna på gräsmattorna runt omkring dem. Allt för att tämja det som växer. Det finns något vackert med Evas och Janes gräsbevarande tanke. Men i alla fall, som min farmor så klokt brukar avsluta de flesta diskussioner - både sina egna och andras - med.
Jag och U tycker att vi har nog med blommor runt skrivarstugan ändå och har haft nog med fästingar (jag har haft borrelia och det önskar jag ingen, inte ens Jan Björklund) och gillar att gräset är behändigt kittlande under fotsulorna och inte under armhålorna. Därför klipper vi gräsmattan, så långt sladdarna räcker.
Sedan är en av de bästa noveller jag någonsin läst Stephen Kings "Gräsklipparmannen". Tyvärr förstörde Hollywood novellens rykte rejält genom att göra två fantastiskt dåliga filmer med samma titel, men med en helt annan handling. Filmerna blev någon sorts förvirrad science fiction-smörja med karaktärsskådespelaren Pierce Brosnan i huvudrollen. Borta var den fete Gräsklipparmannen som lade sig ner på knä och åt och slafsade av det nyklippta gröna och inte ens ratade små djur som trasats till slamsor i klipparen. Se inte filmerna - läs novellen! Berättelser är bäst på bok!
Nej, nu ska jag lösa av U i den fortsatta gräsklippningen. Gröna sidan upp! för att citera fotbollstränare Bob Lindeman.
Inlägg
5 kommentarer:
Men nej - nu har min kommentar hoppat bort två gånger - det är mycket enklare med kommentarer på pop-upfönster... jag kan t ex inte kommentera dina inlägg på mina stora lite äldre mac?
I alla fall - jag ville säga att du helt säkert, tror jag, klipper stigar kring fina blommor, och att jag gillar din bild av gräs som killar under fötterna och inte i armhålorna. Det är därför jag klipper stigar, ser så vackert och planerat ut - och är mindre jobbigt. I alla fall...
Den där Gräsklipparmannen måste jag försöka få tag på. (Novellen alltså!)Den låter spännande.
Eva. Jag vet inte hur det funkar. Men det är löjligt det där krånglet mellan Mac och PC. Det kunde mångmiljardären Bill Gates kosta på sig att fixa, tycker jag.
Ja, vi har en tonårig kille som då och då brukar göra oss sällskap i skrivarstugan, Us systerson, som alltid frågar oss vilka blommor vi vill behålla när han klipper gräset. Och klart vi spar en del blommor, men gräset i sig känns bra att hålla kort.
Jane. Kul att du vill läsa "Gräsklipparmannen"! Novellen finns med i den makalösa novellsamlingen "Dödsbädden". En av min tonårstids största läsupplevelser. Borde gå att hitta på vilket bibliotek eller antikvariat som helst.
Man kan ställa in kommentarerna på Blogger på antingen det du har eller pop upfönster som jag har. Med popup är det lättare har jag märkt för flera att kommentera. Min bror P. blev galen på att det inte funkade med Bloggers kommentarer så han bytte system, men det är så enkelt som att byta inställning egentligen.
Stort tack för tipset! Nu har jag också popup-funktionen istället. Så får vi se om kommentatorerna har lättare att komma till tals här på bloggen framöver.
Skicka en kommentar