"Men kaffe och bullar gör mig glad", sjöng Tage Danielsson (i revyn "Lådan" 1966-67) om hur han tröstade sig när världen kändes alltför hemsk.
Min värld just nu känns faktiskt riktigt bra, trots frilanslivets små krängningar. Eftermiddagsfika vid datorn. Jag antologiredaktörar, spånar på en vers jag ska lämna imorrn och ska sedan åter kasta mig över en reportagetext som är påbörjad.
Inlägg
1 kommentar:
Tack, Jane!
Skicka en kommentar