Snabbskrev en limerick idag, efter en rim- och vitsdiskussion om västgötska tätorter på Facebook. Så här blev den (tog en kvart att tota ihop):
Herrljunga
Två gamlingar uti Herrljunga
har nästan helt slutat att sjunga.
Det är andra tider
och svagare cider
än när de två gamla var unga.
Knåpade en del med limerickar i tonåren, mest inspirerad av Hans Alfredsons makalösa "Svea Hunds limerickar". Vid den tiden skrev jag hellre än bra. Men någon gång måste man ju börja. Ingen av de limerickar jag ägnade dagar åt att skriva då var bättre än den ovanstående. Men idag är jag glad att jag kämpade med rimmen och rytmen de där tonårsdagarna. Det ledde bland annat vidare till dagens dagsversmakande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Två apropon (heter det så?): Heli börjar jobba i Herrljunga har hon meddelat på Arbetskrivares forum. Det andra är att Staffan Skott idag i DN sågade och renoverade en limerick skriven av poeten Göran Greider. Bör inte alla poeter kunna yxa till en vanlig limerick?
Ojojoj vad misshandlad Namn & Nytt-sidan är! Nedskuren till nästan inget och styvmoderligt fram- och tillbakaskickad mellan Kulturen och Förstadelen. Hittade den inte ens idag. Visst har Skott en poäng (jag irriterades också över Greiders arrogant ihopslängda limerick), men samtidigt har ju han i sin version av Greiders limerick förstört hela poängen med kroppsbyggandet. Slutklämmen blir ju helt obegriplig. Om man nu inte tar för självklart att alla vet att Daniel är gymägare. Men limericken som eget verk blir ju helt meningslös. Skott är en lika stor klant. Eller större, med tanke på självmålet. Namn & Nytt var bättre när jag kåserade där.
En del var bättre förr. Själv var jag smalare.
Skicka en kommentar