Idag har jag mest redaktörat för antologin. Om några veckor är det slutlig deadline och flera texter som jag fått in redan är bra. Känns lovande. Föreningen Arbetarskrivare är verkligen en vital skrivkraft.
Har läst vidare i Jan Guillous memoarer, där han utelämnade spionaffären helt. Men den kan man ju läsa nog om i kvällstidningarna å andra sidan dessa dagar. Klart många vill jaga honom nu, inte minst med tanke på alla lustmord han begår i boken.
Det mesta har sagts i den här affären. Man kan kan ha många sypunkter på Jan Guillou och exemeplvis hans uttalanden om homosexuella, men det är ju inte vad den här frågan handlar om. Jag tycker väl kanske inte att det är så mycket att uppröras över av det jag har läst i den här "spionhistorien". Nej, jag är mest irriterad på Ingvar Carlsson. Vad har han att gapa om? Katastrof på alla ministerposter han har haft. Och kört Sverige åt höger tillsammans med Kjell-Olof Feldt och banat väg för den regering vi har idag. I den här frågan är Ingvar Carlsson lika hopplöst onödig som alltid. Så kanske ska man strunta i att irritera sig. Men i alla fall, som min kloka farmor brukar säga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Inget gott om Ingvar Carlsson, men jag kan inte låta blir att nämna att en numera pensionerad kollega, en viss Carlander som sade sig vara folkpartist, ibland framhöll att han gärna såg Ingvar Carlsson som skolminister. Anledning var att han på denna post inte gjorde nånting. Och det får man väl säga vara hedrande för Carlsson.
Ungefär som Ronny Eriksson brukade säga om Anders Sundström: "Anders Sundström, han har int gjort nå". Frågan är om Eriksson dock skulle kunna dra det skämtet idag, med tanke på Sundströms VD-skap hos Folksam. Skämtet skulle i alla fall vara svårsålt hos PRO.
Skicka en kommentar