Sveriges skatt av rimmad poesi - bortvalda Lindorm

För att få energi läser jag diktböcker. Senast har jag pendlat mellan två böcker av dagsversmästaren Kajenn, "Dagermans Dagsedlar" och "Den svenska högtidsboken". Det är fantastiskt hur mycket bra rimmad poesi som publicerats i det här landet. Bläddrade också i den gamla antologin "Dikt och tankes" tredje del. Fastnade för en av mina absoluta favoritpoeter Erik Lindorm och hans dikt "En död arbetarhustru" ur diktsamlingen "Min värld" från 1918.

"Den svenska högtidsboken", sammanställd av poeterna Göran Palm och Marie Lundquist och Carl-Johan Kleberg, är ett profant läsealternativ till årets svenska högtider. En särskild avdelning i boken är ägnad begravning, minnesstund och gravöl. Där hade "En död arbetarhustru" passat fint, men är inte med. Istället har man med tre andra dikter av Lindorm. Klart att det alltid finns saker man missar eller väljer bort av olika anledningar när man gör den typen av verk som "Den svenska högtidsboken". Men synd är det. Här bjuder jag på några rader ur Lindorms dikt:

"Ej längre med tillbringaren du går, så rädd att spilla,
och aldrig mer du frågar efter oxköttets pris,
och aldrig mer din äkta man skall göra dig illa
och rödbrusig törna mot dig vid vagga eller spis..."