Att cykla eller inte cykla

Idag firade U och jag att rörmokaren grejat nya kranar i badrummet. Även stan är ju som bekant full av vatten.

Det blev en fin lunch i sensommarsolen på Ulla Winbladhs uteservering på Djurgården. Jag cyklade dit och hem. Men mätt och fortfarande småvinglig i trafiken ledde jag cykeln uppför Slussen, Götgatsbacken och halva Johanneshovsbron. Också Götgatan är något man bör undvika om man är det minsta osäker som cyklist och rädd om livet. Jag ledde cykeln även här vid en del passager. Hur kan man lägga en cykelbana mitt i gatan? Helt idiotiskt. För alla. Och cyklister är de mest hänsynslösa fartdårarna, så inte kan man solidarisera sig med någon i trafiken heller.

När jag klev av cykeln för en halvtimme sedan, genomsvettig och darrig funderade jag allvarligt på att köpa SL-kort och jobba på att bli praktfet istället. Men sedan tänkte jag på alla plus med cykel: Man spar pengar, man tar sig fortare fram i stan och det känns som att man har uträttat något bara av att man har transporterat sig från en plats till en annan.
Inte så dumt ändå.