Festivalglädje

Istället för förgänglighet, som jag fått kritik för angående förra inlägget, kommer här ett mer hoppfullt inlägg. Livet är inte bara förgängligt. Det går också vidare. Trots allt.

Jag är ingen sång-och-dansman på beställning. Jag har aldrig påstått att de som läser den här bloggen alltid ska skratta. Men jag har ingen ambition att enbart vara en dysterkvist heller. Ingen dör av att gråta. Men man lever nog, som Charlie Chaplin sa, lite längre om man ler ofta. Så här bjuder jag på ett leende från festivalen jag besökt senaste dagarna.