För alla er som saknar Humor, alltså statyn av Hasse Alfredson som tittar upp ur en gatubrunn i Berzelii Park i centrala Stockholm, och som nu försvunnit därifrån: Här har min rådige bloggkompis Mattias Boström tagit reda på vad som hänt med den och startat en Facebookgrupp för alla oss som saknar Humor. Gå med och ge förslag på var statyn kan fortsätta glädja oss förbipasserande!
Gårdagens småfebriga filmgloende i soffan var tvunget att avbrytas tvärt när jag gjorde lunch. Det finns vissa personer man bara måste lyssna på när de pratar. En av dem är Hasse Alfredson, som blev intervjuad i radions P4. (Han förklarade att hans mamma kallade honom Hans när hon var arg på honom när han var liten och Hasse när hon inte var det). Det kommer en box med Hasseåtages revyer nu och Hasse spelar en biroll i sonen Daniel Alfredsons filmatisering av Stieg Larssons "Luftslottet som sprängdes". Hasse lika rapp i repliken, dråplig och klok som alltid, programledaren lite för nervös, lite för dålig på att lyssna och alldeles för dåligt påläst. De gick i otakt, men tänkte man bort programledaren gick det bra. Jag saknade Lotta Bromé. Hur som helst: Hasse fick den banala frågan: 
Inlägg
Alla kommentarer
