Skrivmorgon

Ätit frukost och börjat jobba. Morgonen ägnas åt skrivande på ungdomsboken. Sedan låter jag stafettpinnen vandra över till farsan.

Istället för bokmässan - Att ändå vara där

Har varit i mina barndomstrakter, Skärholmen, och gjort en intervju med författaren Titti Persson i senaste numret av ETC Stockholm. Tidningen har sålts på Bokmässan. Så jag har ändå varit lite närvarande.
Nej, nu ska jag skriva på farsans och min ungdomsbok innan jag återigen lämnar värmländska skrivarstugan för skrivarlyan i Stockholm.

Foto: Victor Estby

Cyklat, skrivit och diskuterat ungdomsboken

Riktigt så här sliten blev inte min cykel ikväll, men den fick slita hårt i backarna mellan mitt och farsans hem. Vi käkade middag, diskuterade hans och min blogg och andras , böcker (han läser Khaled Hosseinis "Flyga drake" just nu) och vårt ungdomsboksprojekt. Ett steg framåt igen på den tusenmilamarsch att skriva en bok innebär.

Ungdomsboken har fått mer vind i seglen ikväll

Ikväll har farsan och jag surrat om vårt manus igen. Hur tar vi oss vidare? Hur gör vi med perspektiven? Vad ska hända sedan? Vem skriver vad? Och hur?

Samtalet kryddat med god mat och dryck och så tittade vi på "Nöjesmassakern" för att se om vi fortfarande skrattade åt programmet. Jo, ibland. Men inte alltid. Vissa grejer måste man bara garva åt: Som två dyngraka utanför Hamburger Börs som uppfinner Zorbadansen. Passpolisens asgarv åt den resandes passfoto. Och klassikern: Sven Melanders parodi på oss journalister när han får fram att vad svenska barn idag mest önskar sig är fred.

Vi har hittat en väg förbi den här grynnan, farsan och jag. Nu kryssar vi på tills vi stöter på nästa. Och vi tror att vi ganska snart ser land och kan komma i hamn. Vi är ju båda kaptener, rorgängare och jungman. Och omväxling förnöjer. Vinden från havet har friskat, som Evert Taube sjöng.