Istället för bokmässan - Plocka svamp

Inget svampår? Hahahahaha! Bara året-runt-stockholmsjävlar som kan tro något sådant. Skörden efter en knapp timme i Värmlandsskogarna.

Tjugo grader, sol och inga mygg som härjade kinder, hårbottnar, pannor, nackar, halsar, händer och handleder.
Trattkantarellerna väller mot en så fort man sätter ner stöveln i björnmossan. Som små lydiga, enfotade, goa björnungar skjuter de upp. Glada att se en. Hade de haft svans skulle de ha viftat lyckligt på den.

Som avslutning tittade det upp några gula kantareller ur lövruskorna på skrivarstugans tomt.

Istället för att skriva

Det är ju sommar, även om det regnar i Värmland. Därför gav vi oss ut i skogen (jag har alltså inte simmat från Kuba, även om det kanske ser ut så), där det drällde av lysande, varningsljusgula kantareller. Trots att korgen snabbt blev full och trots varningarna traskade vi ändå runt i skogen i regnet i en och en halv timme. Och gick ner oss bland gungflyna i de stora pölarna som uppstått här och var. Fick klättra över flera rotvältor och omkullfallna träd. Naturens hinderbana och intervallträningen gjorde att mina regnbyxor sprack tvärs över benen. Det var bara att kasta de kantarellgula byxorna när vi kom tillbaka till stugan. Men den kantarellgula jackan höll.

Och kantareller blev det.

Lite till lunch...

...och mycket till senare.