Visar inlägg med etikett Selma Lagerlöf. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Selma Lagerlöf. Visa alla inlägg

torsdag 29 april 2010

Skräckarvet efter Selma

Här kan ni läsa mitt reportage om Selma Lagerlöfs två nutida arvtagare: Johan Theorin och John Ajvide Lindqvist i nya numret av Fokus, som börjar säljas imorgon. Theorin ger sin psykologiska förklaring till hans och Ajvide Lindqvists framgångar och Ajvide Lindqvist ger Jan Guillou svar på tal efter påhoppet i SVT:s "Babel" nyligen.

söndag 17 januari 2010

Lagerlöfhelg

En helg med Gösta Berling. SVT:s storslagna TV-serie i DVD-version. Och det slår mig att Selma Lagerlöf var tidig med det mesta. Även om Viktor Rydberg var före henne med skräck i svensk skönlitteratur var Alfred Hitchcock desto senare med fåglar som skräckelement. Skatorna som driver grevinnan Märta Dohna och hennes son greve Henrik Dohna från herrgården Borg är också mer subtilt berättande och på ett sätt mer effektivt än Hitchcocks massfjäderfäscener. Selma kunde hon.

fredag 1 januari 2010

Lovande början på decenniet

Kylan något dämpad kring skrivarstugan. Men Selma Lagerlöf-vinter med mycket snö fortfarande. Ett stilla snöfall på förmiddagen.
Redaktörat idag. Tre bidrag kvar att gå igenom. Året och decenniet har börjat lovande, med flera inbokade och påbörjade uppdrag. Börjar långsamt böka mig tillbaka in i textarbetet igen. Imorrn blir det skrivande.

måndag 20 juli 2009

Duktiga små katter och deras egengjorda musmatta

Vi hann med en del idag. Tittade till en kattfamilj i Dalsland också. Gav dem mat, fast det var kanske överflödigt. Det här är duktiga, luddiga små kattungar som hade lemlästat en mus intill mumifiering när vi kom dit. Skapat sig en egen musmatta, kan man säga. Eftersom det handlar om moderna katter. Modern som lärt dem hur de ska göra. Vad ska man annars med föräldrar till?

Här om dagen massakrerade de små trulsiga monstren en fågel. Fjädrar över hela rummet. Vad ska det bli av de här små ulltassande monstren? Större ulltassande monster?

Edgar Allan Poe, Stephen King, Selma Lagerlöf och John Ajvide Lindqvist hade gnuggat händerna. Vad skulle vi författare ta oss till utan duktiga, ulltussiga små monster som de här?