En sång om framtiden - med ny strof/vers

Mitt samarbete med Fred Lane breddas och utökas ideligen. Här om veckan tyckte han att "En sång om framtiden" gott kunde få en till vers. Så jag skrev igår klar en sådan.

Nu ser hela texten ut så här (och blir över fyra minuter lång i musikaliskt framfört skick):

En sång om framtiden

En gång ska våra gårdar
och slutna, kalla, stumma hus
befolkas, uppfyllas av skratt
från barn på alla världens språk,
som väller in med luft och ljus
och gömma nyckel och tafatt.
Små människor, en ny sorts exemplar,
vi inget lärt om gränser och förvar.

En gång ska våra gator

och tomma torg och ödeland
ge rum åt en helt annan ton
än tystnaden som omger oss
och varje vriden tiggarhand
vid någon mur och tågstation.
En melodi som når så långt vi ser:
en hungrig mindre och en syster mer.

Dröm! En dröm

är så förtvivlat spröd.
Utan dröm
är mänskan död.

En dag ska våra skogar

få skimra av all världens sken

och inte sakna nån enda nyans.

Vårt mörker ska få lämna oss,

vårt inre som var fryst till sten

ska en dag få en andra chans.

När inget vatten mer ska bli en grav

och vi förenas av världens hav.

 

Dröm! En dröm

är så förtvivlat spröd.

Utan dröm

är mänskan död.

En gång ska våra gårdar
och slutna, kalla, stumma hus
befolkas, uppfyllas av skratt
från barn på alla världens språk,
som väller in med luft och ljus
och gömma nyckel och tafatt.
Små människor, en ny sorts exemplar,
vi inget lärt om gränser och förvar.

En sång om framtiden - hela låttexten

För några veckor sedan skickade Fred Lane mig en melodi att skriva text till. Jag skrev en första strof, som jag passade på att publicera som dagsvers i Norrländska Socialdemokraten och Sydöstran. Sedan skrev jag en strof till och text till ett så kallat stick. Här följer hela texten till låten, som hunnit framföras av Fred två gånger sedan dess:

En sång om framtiden

En gång ska våra gårdar
och slutna, kalla, stumma hus
befolkas, uppfyllas av skratt
från barn på alla världens språk,
som väller in med luft och ljus
och gömma nyckel och tafatt.
Små människor, en ny sorts exemplar,
vi inget lärt om gränser och förvar.

En gång ska våra gator
och tomma torg och ödeland
ge rum åt en helt annan ton
än tystnaden som omger oss
och varje vriden tiggarhand
vid någon mur och tågstation.
En melodi som når så långt vi ser:
en hungrig mindre och en syster mer.

Dröm! En dröm

är så förtvivlat spröd.
Utan dröm
är mänskan död.

En gång ska våra gårdar
och slutna, kalla, stumma hus
befolkas, uppfyllas av skratt
från barn på alla världens språk,
som väller in med luft och ljus
och gömma nyckel och tafatt.
Små människor, en ny sorts exemplar,
vi inget lärt om gränser och förvar.

Tonsatt dagsversmakare

På torsdag kväll, 8 november, framträder jag tillsammans med trubaduren Fred Lane på Izzy Youngs ställe Folklorecentrum, Wollmar Yxkullsgatan 2, vid Mariatorget på Södermalm i Stockholm. Fred har börjat tonsätta mina dagsverser och har hittills hunnit sätta ton till fem av dem. Väldigt roligt och hedrande, förstås. Giget på torsdag blir ett tio minuters första litet smakprov inför publik och ett litet test för att känna hur konceptet funkar. Tiden på torsdag: klockan 19.00. Inträde: 70 kronor. Mer info om stället här.

Systrarna Olssons andra Södersuccé

I söndags eftermiddag höll Systrarna Olsson, det vill säga min fru Ulla (till höger) och hennes syster Helena (till vänster) och Helenas dotter Sara Larsson (i mitten - som var gästartist), konsert hos Inte bara visor på Ekermanska gården på Södermalm. Regnet hängde i luften, men publiken trängde ihop sig i ett partytält och artisterna underhöll framför det. Liksom förra året, när Systrarna Olsson och Sara Larsson debuterade i Tanto, var det i princip fullsatt. Bland annat framförde de i år en av mina låttexter och Sara Larsson flera av sina egna låtar. Annars framfördes så väl sextiotalspop som Dan Andersson-potpurri. Alltihop med stor bravur, värmländskt temperament och dalsländsk klang; och förstås till stort allmänt jubel.

Låttexten klar - med lite inspiration från Thåström

Igår kväll blev jag klar med låttexten. Idag anländer H, så får vi se vad hon tycker. Jag läste den för U igår och hon tyckte om den. Men sedan ska den funka i en sångarmun också och det är en egen process.

Jag gjorde ett snabbt besök på bokrean igår och köpte Thåströms "TXTR", som gav låttextmakaren lite ny energi och nya ideér. Läsa och nöta stol är det enda som duger för författaren.

Ny låttext under produktion

Fick en beställning på en låttext av U:s syster H här om dagen. Hon ska framträda med den i nästa vecka. Jag har kommit knappt halvvägs än så länge. Ganska svårt - en stor utmaning, som det heter med dagens språkbruk. Men det är roligt att bli tillfrågad. Imorrn kommer förmodligen U att framträda med en annan av mina låttexter på Restuarang Louis i Söderhallarna.
Att skriva låttexter är lite som att skriva för scenen - man måste förutom att skriva en bra text också komma överens med den som framför den. Om man bara är inställd på det från början och är ödmjuk är det bara roligt.

I låttexttolkarens lilla utrymme

U, min fästmö, har många strängar på gitarren. Bland annat är hon jazzsångerska i inte mindre än två band. I den egenskapen har hon bett mig översätta en låt, eller göra en tolkning. Det är tredje låten jag översätter/tolkar åt henne. Det är särskild konst att tolka låttexter. Väldigt snäva ramar att hålla sig inom, men i det lilla utrymmet kan man låta världen blomstra hur mycket som helst. Lite som att skriva dagsvers och annan bunden poesi, men ännu lite mindre utrymme. I det där lilla utrymmet mår jag bäst.

Låttexten klar!

Jodå. Det blev en låttext. Ska möjligen framföras snart av U. Dock fick den byta namn från "Fittja äng" till "Sätra äng" på grund av mångas snuskiga fantasiser. Ännu en faktor att ta hänsyn till för låtplitaren Estby.

Låttextskrivare Estby

U har uppmuntrat mig att skriva mitt livs andra specifika låttext. Den första var en svensk tolkning av Don Gibsons "Sea of Heartbreak" (mest känd för tolkningen av Johnny Cash), som jag skrev för några veckor sedan. Nästa är en svensk tolkning av Stings "Fields of Gold". Otroligt minimalistiskt och petigt arbete även för en dagsverspoet. Man lär sig hur många smaker ett ord har och hur annorlunda det kan smaka bara man byter en ändelse. Men framför allt lär jag mig den svåra processen att kombinera textens rytm och melodi med en sångarmuns. Har tidigare skrivit en hel del vistexter vid födelsedagar och revyer. Men det här är något annat. Lite som att börja i en ny skola.