fredag 30 april 2010

Gatsmart på Östermalm

Jodå. Intervjun blev av och blev lyckad. Och så stiftade jag bekantskap med ännu ett gatukök på Östermalm. Vi måste sluta träffas så här. Satt sedan på en parkbänk på Karlaplan och klämde i mig min hamburgare och tänkte på en krönika jag skrev en gång. Den började så här: "Det är lika långt från Jan Guillous felparkerade bil som från bänkarna på Karlaplan till Systembolaget i Fältöversten."
Noterade sedan på vägen till tunnelbanan att platsen framför Fältöversten fått ett rätt träffande namn.

Nytt Östermalmsförsök

Hoppas få till en intervju idag också. På Östermalm, den som inte blev av här om veckan. Väntar på besked. Håll tummarna!

torsdag 29 april 2010

Skräckarvet efter Selma

Här kan ni läsa mitt reportage om Selma Lagerlöfs två nutida arvtagare: Johan Theorin och John Ajvide Lindqvist i nya numret av Fokus, som börjar säljas imorgon. Theorin ger sin psykologiska förklaring till hans och Ajvide Lindqvists framgångar och Ajvide Lindqvist ger Jan Guillou svar på tal efter påhoppet i SVT:s "Babel" nyligen.

Ständigt denna Edenborg!

Nu ligger min intervju med denna ständiga Carl-Michael Edenborg uppe på LO-tidningens sida. Där berättar han varför han har så många ansikten och hur man blir 375 år.
Bilden ovan är från ett tidigare intervjutillfälle med Edenborg, när han berättade för mig varför han bränner upp bokmanus han får till sitt förlag Vertigo.

onsdag 28 april 2010

Dagens dagsvers: Galleriet bakom galler

Idag damp nya numret av DIK forum ner i postlådan. Min dagsvers i numret lyder sålunda:

Två konstnärer har skapat konstverk till den nya anstalten Saltvik, som har en vacker utsikt över Bottenhavet och Ångermanälven. Konstverken ska beröra och ge hopp.

Galleriet bakom galler

Om du som råkar sitta i förvar
ska vidare och slippa stanna kvar
beror på vilka utsikter du har.
Och kanske att det finns de som har sinne med
att ändra världen som du sitter inne med.

Hjälp Skattebetalarnas förening att byta namn!

Efter Skattebetalarnas förenings senaste stolleprov med helsidesannonser och påhittad förgrundsfigur och blogg får man ju känslan att de har rätt mycket pengar. Helsidor i DN och SvD går väl loss på en halv miljon var eller så. På en otydlig tramskampanj dessutom. Så varför klaga på höga skatter om man har så mycket pengar över att man spolar ner dem i toaletten? Snacka om självmål! Och när de heter Skattebetalarnas förening ska de väl just tycka om att betala skatt också och begripa vad skattepengarna går till. Eller? Så kanske borde föreningen byta namn? Någon som har ett bra förslag?

Bra ansats, Virdborg!

Läste just författaren Jerker Virdborgs intervju med Fredrik Reinfeldt i nya numret av VI. En god ansats och bra idé att försöka diskutera människosyn på djupet. Tyvärr lite för abstrakt för att riktigt bränna till. Bra också med diskussionen om konst och politik, där det var intressant att höra Reinfeldts syn på varför politikerna står så långt från konsten. Både diskussionen om människosyn och politiken och konsten skulle behöva fortsätta. Jag irriterar mig dock på att Virdborgs resonemang klumpas ihop före och efter dialogen med Reinfeldt. Särskilt slutet blir som ett slags brasklapp. Varför inte ställa mer kritiska frågor till statsminsitern och låta honom svara på dem? Virdborg verkar ju haft tid, trots allt. Det ger ett fegt intryck. Och kanske är det för många ingångar i texten.
Bra ansats, som sagt, men lite för ofokuserat. Men jag skulle vilja läsa fler intervjuer av Virdborg. Han har egna idéer och ger ett eget avtryck (även om han inte behöver ta riktigt så stor fysisk plats i texten för det) och sådana intervjuer är alltid roliga att läsa.

tisdag 27 april 2010

Nu mer socialt tränad

Har just varit på en kurs om sociala medier anordnad av Författarförbundets barn- och ungdomssektion, BUS. Kursen hölls i ABF-huset och ska imorrn hållas för författare i Göteborg. Tror att alla, trots vitt skilda förutsättningar och grader av förvirring, lärde sig en hel del. Nu ska vi se om jag kan finslipa mitt sociala medieanvändande lite grann. Håll utkik och bedöm om jag lyckas här på bloggen, på Facebook och Twitter!

10-talet börjar imorrn

Kanske har 10-talet inte börjat förrän 10-tal kommer med sitt första nummer. Rätt roligt med en tidning som byter namn vart tionde år. Skönt skruvat. Tilltalar mig så pass att jag nyligen blev prenumerant. Jo, jag har länge gillat tidningen också för dess kulturdebatt och för att den publicerar nya litterära förmågor. Alltid spännande att läsa sådana.

Imorrn kväll är det i alla fall releasefest för tidningens nya nummer med nytt namn och allt. Och när festen är över är det ingen tvekan om att det är 10-tal.

Jag ska försöka hinna dit. Får se om jag lyckas.

Ny tävling: Vem är Tant Brun i regeringen?

Om Fredrik Reinfeldt är Farbror Blå, Maud Olofsson Tant Grön och Beatrice Ask Tant Gredelin - vem är då Tant Brun? Förslag någon? Och då tänker jag mer på politisk färg och inte hårfärg, hudfärg eller färg på kläder...

Farbror Blå

Tant Grön

Tant Gredelin

?

Tant Brun

Frisk fläkt i skrivarlyan

Några veckor framöver kan jag jobba från skrivarlyan. Om jag står ut med värmefläkten som surrar i köket, vill säga, Vi får se. Ändå ska jag bege mig ut idag, eftersom jag ska på kurs i eftermiddag.

måndag 26 april 2010

Påtar på med rätt soundtrack



Även för ett förortsbarn känns en sådan här låt helt rätt en dag som denna. Med tanke på intervjun med Ola Magnell i dagens Svenska Dagbladet. Nej, nu måste jag jobba vidare.

Dörren till våren

Min tillfälliga arbetslya har balkong direkt i anslutning till rummet där jag sitter och jobbar. Öppnar dörren och släpper in våren. Låter solen, den lätta vinden och fågelkvittret bli mitt ackompanjemang. Vem har sagt att man måste må för jävligt för att kunna skriva?

söndag 25 april 2010

Söndagsbilden: Människoytan


Människoytan

Hur ofta har vi sagt att vi ska bryta
med allting som är kvar på en nivå,
där rörelsen ju bara är att flyta
med strömmen trögt och söligt ovanpå?

Så varför har vi då så svårt att byta
vår värld mot en där alla orkar gå
på djupet tills ens krafter börjar tryta
och simmar upp till ytan, men först då?

Och allt där under låter vi förflyta,
en mycket väl bevarad hemlighet.
Är ytan vackrast? Ja, säg det. Vem vet?

Så skapas människans identitet.
Den skönhet som vi känner är en yta
som rymmer hela världens ensamhet
.


Poetisk tolkning: Victor Estby


Tidigare Söndagsbilder:

Cashtolkat ikväll

Har ikväll skrivit en svensk text till Johnny Cash-låten "The Sea of Heartbreak" på beställning av U, som kanske ämnar framföra den framöver. När jag var klar med den började jag fila på veckans Söndagsbildendikt. José har som vanligt skickat en makalös bild, som jag alltså börjat tolka. Resultatet presenteras här senare under söndagen.

lördag 24 april 2010

Ny novell påbörjad

Äntligen har jag haft tid, efter flykten från skrivarlyan och en massa jobblämningar, att börja skriva lite på en ny novell. Kan bli riktigt bra när jag är färdig. Är som mest lycklig när jag kan skriva skönlitterärt.

fredag 23 april 2010

Dagens dagsvers: Förslag till ny mängdlära

Ett nytt nummer av Svenskläraren har anlänt i brevlådorna. Den här versen av mig, under vinjetten "Victors vers" kastar in läsarna i numret, som har temat "Individualisering":

Förslag till ny mängdlära

För individuella skolstrategen
som styr i dessa tider
så är det kanske dags att titta upp
när skolan börjar kännas lite egen.
Så han kan se omsider
att flera individer
tillsammans också råkar bli en grupp.

Nån har slagit upp ett hål

Har gjort några egna versioner av Cornelis "Jag hade en gång en båt" med tanke på renoveringen i skrivarlyans kök (läckan är hittad i alla fall. De här hantverkarna är mer effektiva än Säpo!):

Jag hade en gång ett skåp...

Jag hade en gång ett golv...

torsdag 22 april 2010

Utkörd ur skrivarlyan

Mitt sjuhundrade inlägg här på bloggen firar jag med att berätta att jag på morgonen blev utkörd ur skrivarlyan. För nu kom hantverkarna som skulle demolera köket i jakt på vattenskadans källa. Själv tog jag kommunalt färdmedel en bit till en tillfällig skrivarlya. Får se om jag kan vara lika kreativ och effektiv här. Lämning idag igen. Från Estby Medias mobila kontor, alltsåledes.

onsdag 21 april 2010

Firar färdigt jobb med disk

Firar att jag fick iväg det näst sista av veckans jobb till uppdragsgivare. Nyss firade jag med att diska. Nu ska jag gå ut med soporna. Börjar låta som Anders Ehnmark. Enligt min mentor Kurt Nurmi skriver Ehnmark alltid något om sin bravad så fort han råkat gå ut med slaskhinken. Men man måste ju fira på något vis när man är klar med ett jobb, som min författarkollega Eva Swedenmark och jag brukar säga till varandra.

Musik som får ögonen att tåras



En sådan här gråkall morgon vill jag låta ögonen tåras av just det här.

tisdag 20 april 2010

Fortfarande granne med kaoset


Fortfarande innan kaoset försöker jag vara granne med det och skriva som en Gud. Blanka sidor ska fyllas krumsprångigt och allvarligt innehåll hur som helst i arbetsrummet i skrivarlyan.

måndag 19 april 2010

Bomjobb på Östermalm

Var åter på Östermalm för ett jobb idag, vilket visade sig bli ett bomjobb. Jag och intervjupersonen hade missförstått varandra kring intervjutiden. Hon ringde mig när jag var nästan hemma och vi kom överens om en ny intervjutid i nästa vecka. Intervjupersonen är journalistlärare. Lite nervöst blir det att intervjua henne, även om jag intervjuat journalistlärare tidigare. Lite är det som att bjuda en kock på middag.

Arbetet ett andetag från kaoset

Veckan har börjat med en ivägsänd dagsvers och intervjuskriveri. Hela tiden ett andetag från att hantverkare ska ringa på telefonen eller dörren. Ett gäng ska finputsa ventilationen i huset och nästa gäng ska fixa fuktskadan i skrivarlyans kök. Kaoset är i antågande, Jag har en tillfyktsort, men sitter helst och nöter i skrivarlyan så länge det är möjligt.

söndag 18 april 2010

Söndagsbilden: På tröskeln



På tröskeln

När ljuset återvänder
till våra dystra länder
ska allt istället skynda sig och bli liksom förbytt,
ur vinterns frusna ingenting ska det nu växa nytt.
Ett år, en värld, ska drivas fram i luft och mark och sjö
som när den är tillräckligt stark ska vissna ner och dö.
Så kan då någon klandra dom
som inte orkar börja om?



Foto: José Figueroa
Poetisk tolkning: Victor Estby


Tidigare söndagsbilder:

Hur det är att vara författare

Hur är det då att vara författare, att skriva? En fråga författare ofta får. Här är ett bra svar på frågan, på Aino Trosells blogg.

fredag 16 april 2010

Östermalmskorvar och Vasastanssidor

På eftermiddagen idag gjorde jag två jobbutflykter. En till Östermalm, där jag innan en intervju, på stående fot åt två exotiska varmkorvar för tjugo kronor styck vid grillen på Östermalmstorg. (Det blev alltså ingen åttiokronors Östermalm Special denna gång.) Jag hann notera medan jag avnjöt dessa exklusiviteter att gamla anrika teatern Folkan fått ge plats för ännu ett Åhléns-palats. Integration, kanske. Men en fantasifull sådan? Och vad hade Kar de Mumma sagt?

Nästa utflykt gick till Vasastan och redaktören för Liv i Sveriges medlemstidning. Vi ägnade några timmar åt att diskutera tidningens form och distribution. En anrik tidning i en anrik förening håller på att ta några steg vidare. Spännande att vara med på ett hörn.

torsdag 15 april 2010

Mitt Thorvall-adjö i Arbetaren

Efter mitt inlägg om Kerstin Thorvall här om dagen här på bloggen fick jag i uppdrag att skriva en liten adjötext till tidningen Arbetaren. Texten ligger inte uppe på tidningens hemsida. Men från och med idag finns den hos alla välsorterade tidnings- och matvaruhandlare i landet. Spring och köp!

Mer blå, blå vår i Stockholm

Sent igår eftermiddag bestämde U och jag oss för att trampa igång cyklarna för året. Vi prövade att ta färjan över till Djurgården, men eftersom det kostade pengar cyklade vi hela vägen till Kaknästornet istället, där U glömt ett par glasögon.

På bara några dagar hade isflaken i Djurgårdsbrunnskanalen försvunnit, men Kaknästornet stod kvar i alla fall.
Och längs Strandvägen hade uteserveringarna öppnat för säsongen. Folk befolkade dem med småstojiga samtal, glas och tunna jackor. Det blev en Toast Skagen och en kall öl i den nedgående solen innan vi trampade hem igen.

Smakade på våren i Roslagen

Igår var jag på en kortare arbetsutflykt till Roslagen. Närmare bestämt Norrtälje. Skönt att få komma ut till havet en sådan blå, blå vårdag. Även om mesta jobbtiden spenderades inomhus. Men nog fick jag smaka lite på våren. Extra trevligt i en vacker liten sommarstad som Norrtälje.

tisdag 13 april 2010

Blå, blå vårdag utanför skrivarlyan

En blå, blå vårdag. Som jag vänt ryggen - eller sidan, eller hur man ska uttrycka det. Har legat på soffan i skrivarlyan hela dagen och läst inför en intervju imorgon. Så ser frilanslivet ut ibland. Men jag klagar inte.

Läser i väntan på hantverkardomen

Läsdag idag. Och väntan på att köket i skrivarlyan ska börja massakreras av hantverkare och deras dom över våra närmaste veckor och förmodligen månader. Ska det över huvud taget gå att vistas här under tiden?

måndag 12 april 2010

Hamburgerversen hos LO-tidningen

Nu ligger min senaste vers, om hamburgerarbetarnas villkor, uppe på LO-tidningens hemsida med rolig bild på en före detta praktiserande minister som försöker leva sig in i villkoren. Titta här bara.

Det är måndag morgon...

Jag är inte gräsänkling, men ändå känns inledningen och stämningen rätt just den här morgonen.

söndag 11 april 2010

Söndagsbilden: Idag röd...




Idag röd...

Om solen inte funnits och färgat världen röd
och inte gett oss mänskor och grässtråna sitt stöd
så hade mörkret härskat och allting varit kallt
och mänskorna och gräset helt saknat sin gestalt.
För någonting behövs ju som gjuter liv i allt.
En vår som denna hade då inte gett oss hopp
för då fanns ingen början och inte något stopp.
Och inga blomsterängar och inget knäckebröd
och inget enda brännvin med smak av pomerans.
Säg är det inte bortom all rimlighet och sans
att just den solen, sägs det, en gång ska bli vår död?


Foto: José Figueroa
Poetisk tolkning: Victor Estby


Tidigare söndagsbilder:
Gråbergssång 2.0
Bilden av människohoppet

Svensk byggnorm
Safe Love
Psalm för Kunskapens träd
Vintervisst

Mina möten med Kerstin Thorvall

Var på plats när Kerstin Thorvall mottog Ivar Lo-priset 2004 och jag blev lika imponerad och berörd av henne som jag blivit varje gång jag kommit i kontakt med henne sedan jag i tonåren lyssnade på "Det mest förbjudna" som kassettbok. Inläst av henne själv på självklart imponerande och berörande vis. Jag beundrade henne för hennes sätt att ta plats. Imponerades av hennes sätt att berätta om en äldre kvinnas begär till en yngre man. Mobbad och nedskriven i perioder, jovisst, men hon såg alltid till att ta plats. Minns att hon i ett TV-program senare berättade att hon gillade de män utomlands som dyrkar kvinnor med stora bakar. På något sätt säger det något om Kerstin Thorvall. Hon knölade in sin stora bak på den trångsynta offentlighetens hårda bänk. Och där satt hon kvar och kommer att fortsätta göra det lång tid framöver.

Den där kvällen när hon mottog Ivar Lo-Johanssons personliga pris på drygt 300.000 kronor var hon inte ett dugg tacksam, som jag minns det. Hon använde istället uppmärksamheten till att gnälla och skälla på den svenska äldrevården, färdtjänsten och synen på åldrande människor. Minns att hon berättade hur ensam hon var och att hon inte hade någon att gå promenader med i Tantolunden. Efteråt försökte jag få till ett reportage i tidningen jag var redaktör för.

Skickade en briljant medarbetare hem till Thorvall för att ta henne på en promenad. När medarbetaren kom dit ville Thorvall inte alls gå ut, utan skällde mest på släkten som aldrig hälsade på henne. Medarbetaren kunde till slut - efter flera timmar - ta sig därifrån när ett barnbarn dök upp. Det blev inget reportage, men min dåvarande medarbetare och radioreportern hon avlöste lär sent glömma sitt möte med Kerstin Thorvall.

VIN I PET-FLASKA: FRAMTIDEN ÄR HÄR!

Som en liten replik på alla digitala förståsigpåare som gottar sig i inlägg om papperstidningens och bokens död. Idag köpte jag den här flaskan på systemet. Inte godare, billigare eller bättre på något vis och inte mer klimatmässigt gångbar heller när det kommer till kritan. MENHÄRÄRFRAMTIDENSERNI: VINIPETFLASKATJOHEJPÅERALLAGAMLAGLASFLASKEOCHLÅDVINSSTOFILER!
Ingenting blir bättre med den här förändringen, som inte med bästa vilja kan kallas utveckling. Världen blir bara lite gråare, tristare och sämre. Precis som med tidningar på nätet och läsplattor. Grattis, världen! DETFIRARVIMEDLITEPETFLASKEVIN! SKÅL TAMMEFAN!

lördag 10 april 2010

Dagens dagsvers: Snabbmatsarbetarinstruktion

I nya numret av LO-tidningen publicerades denna nyskrivna estbyska dagsvers (inspirerad av denna nyhetsartikel i samma tidning):


Snabbmatsarbetarinstruktion

I snabbhet och nit blir du drillad,
i ledningens varma förvar.
Och kundernas hunger blir stillad
i nutidens hamburgerbar.

Du slipper ju att bli förvillad,
så tänk inte om du försökt.
För pratar du så blir du grillad
och tar du en paus är du rökt.

Ny, fin titel!

Igår eftermiddag hölls första styrelsemötet där jag medverkade som ledamot. Nu är jag också lite mer officiell styrelseledamot i Föreningen Liv i Sverige. Titta under "Kontakta oss" på föreningens hemsida, så hittar ni mig. Med ny fin titel. Minsann.

fredag 9 april 2010

Ulla Olsson & Herrorkestern succéspelade på Stampen

I onsdags kväll var det premiär på det anrika jazzhaket Stampen i Gamla stan för ett av mina favoritband - Ulla Olsson & Herrorkestern. Fullsatt, skön stämning med mycket spontandans framför scenen blev det och bandet var förstås så pass populärt och applåderat att det blir en spelning där snart igen.

Vattenskadad skrivarlya

Började dagen med att få beskedet att skrivarlyan har en stor vattenskada i köket. Kommer bland annat innebära att skrivarlyan får bli mobil de närmaste veckorna. När Estby Media har som mest att göra. Lagen om alltings jävlighet spelar sin lilla trudelutt igen.

torsdag 8 april 2010

Estby Multimedia

Plåtade till ett jobb imorse. Det blir alltid ok, eftersom jag är envis. Har ju pluggat lite foto också en gång i tiden och egentligen plåtat lite under hela min journalistbana. Det splittrar lite att behöva tänka på plåtande också, men blir det som idag - med plåtning på morgonen och intervju på eftermiddagen - är det ju inga problem. Då kan man koncentrera sig på en sak i taget.

onsdag 7 april 2010

Saftig intervjudag

Saftig intervjudag idag. Både bandaren och jag fick jobba. Två stora intervjuer. En hemmahos och en på ett av landets största bokförlag. Faktiskt riktig nöjd med båda två. Det tar rätt mycket energi att göra två stora intervjuer på en dag, men när man är mitt inne i en massa jobb går allting på ren energi. Och en lämnad vers, med beröm godkänd. Skakat hand med två stora författare och en journalistlegend. Imorgon ska jag intervju en ung poet som nog också kommer att låta tala om sig. Jag meddelar här på bloggen när intervjuerna och versen går att läsa i olika tidningar.

tisdag 6 april 2010

Burger King, wallraff och älvor

Skriver, läser och intervjuar, skriver, läser och intervjuar. Den här veckan är intensiv och produktiv. Och ämnena skiftar från Burger King till wallraff och älvor och troll. Nej, nu ska jag läsa lite mer och lägga upp lite strategi inför morgondagens två intervjuer. Men först ska jag skriva klart veckans andra vers. Veckans första fick med beröm godkänt imorse.

Samba-Slussen

Lite sambamusik så här på morgonen kanske kan få de fortfarande trötta att vakna. Slagverksgruppen Yakumbé från Rinkeby intar Slussen. Förevigat av min favoritfotograf José, denna gång beväpnad med filmkamera.

måndag 5 april 2010

Min vecka - hur ser er ut?

Tillbaka i skrivarlyan konstaterar jag att det blir en intensiv vecka med mycket läsning, fyra stora intervjuer, två dagsverser och mitt första styrelsemöte i Liv i Sverige. Detta och lite därtill ska ske på de kommande fyra dagarna. Förmodligen kommer en del saker jag är oförberedd på idag att ske också. Det har jag alltid tyckt om. Ifall det är trevliga, spännande saker, vill säga.
Hur ser er vecka ut?

söndag 4 april 2010

Söndagsbilden: Gråbergssång 2.0




Gråbergssång 2.0

Ett berg kan tyckas dystert, stumt och grått
och gladare och livfullt när det fått
figurer i en stark och trevlig färg.
Men har vi slutat se det som ett berg?
Hur färgglad världen blir och än hur grann
så tror jag faktiskt att den ändå vann
på lite självkritik från människan.
Vi måste inte allt för att vi kan.
Poetisk tolkning: Victor Estby


Tidigare söndagsbilder:

lördag 3 april 2010

En tysk minut?

"Tyskar dödade afghaner av misstag". Under lång tid var tyskar förbjudna att ha soldater utomlands. Varför upphörde det förbudet? Var det värt det? En tysk minut för de dödade?

Lyckad och misslyckad Alakoski

Det krävdes en påskledighet för att läsa ut Susanna Alakoskis Håpas du trifs bra i fengelset. Bitvis briljant bok och mycket mer krävande än Hanna Hallgren hävdade i Aftonbladet i sin recension av boken. Boken är ojämn och svår att komma in i igen när man lagt den ifrån sig. Det handlar inte om ämnet, eftersom jag är intresserad av det och blir berörd av hur Alakoski beskriver och gestaltar en anhörigs helvete och varken skönmålar eller svartmålar missbrukaren. Visst är ämnet i sig krävande, men jag tror också att boken hade tjänat på mer närvaro och mindre återberättande. Det är en svår balans, tro mig, att försöka beröra när man skriver om socialpolitiska ämnen och samtidigt inte bli för sentimental. Och Alakoski lyckas med det bitvis, men inte hela boken igenom. Ändå har hon lyckats väcka mycket uppmärksamhet för och engagemang i boken och anhörigfrågor och dessutom skapat en debatt om socialrealistisk skönlitteratur, vilket ju ändå betyder att hon lyckats i flera avseenden.

fredag 2 april 2010

Långfredagsläsning

Nej, nu ska här läsas! Först lite nöjesläsning, sedan jobbläsning för hela slanten. Jobbläsning förtar lite av läscharmen, men inte hela. Glad att jag har ett jobb där det ingår läsning av skönlitteratur. Lyxigt.

Rödvästat motorcykelgäng vittnar om vinter

Just när man har trott att våren är på frammarsch, snön smälter och solen kittlar liv i gräs och krokus. Då räcker det att ett gäng domherrar landar i rönnen utanför skrivarstugan, som ett litet rödvästat motorcykelgäng far de runt och tar plats i träden och oroar. Bistrare tider vittnar de om med sina stoppljusröda västar. Ingen kommer här fram än på ett tag. Utom snön.

torsdag 1 april 2010

Ett gott omen?

Eftersom förra inlägget var nummer 666 måste jag bara därför göra ett till. Inte lyckats lura någon idag, trots flera lama försök. Kanske ett gott omen?

Vårfint i skrivarstugan

U och jag anlände till skrivarstugan igår kväll. Nu har vi städat och gjort fint, skakat mattor. Jag har dammsugit och U torkat golv. Nu ska vi snart äta sillunch och se ut på snöhögarna som håller på att smälta bort. Det är som att Värmlandsskogarna skämts och gjort allt för att få bort snön nu när vi anlänt hit. Igår kväll och imorse regnade det och nu har vårsolen tagit vid. De lila krokusarna sticker upp vid husknuten och hjälper till på sitt lilla vis. Skönt att vara här. Det är som att hela kroppen går in i ett vilotillstånd. Det finns en ro i att hugga ved, hålla vedspisen igång och titta på blåmesar som piper i rönnen.
Tyvärr glömde jag kameran hemma, så den här uppsprickande vårdagen i Värmlandsskogarna kan jag inte bjuda er en bild på. Ni får använda fantasin istället.