Himlens plats på Jorden - sångversionen

I helgen hade jag och min kompanjon, sångaren Fred Lane, en miniturné i Dalarna. Då passade vi på att ha premiär för Freds tonsättning av min dagsvers "Himlens plats på Jorden". Här inleder Fred med den vår konsert på Ting 1903 i Krylbo.

Mina och Ulla Olssons strövtåg i hembygden

Igår gjorde jag och stjärnan i familjen, sångerskan Ulla Olsson, vår första låt färdig. Jag skrev en text som hon tonsatte. Vi har ett musikaliskt och litterärt program, "Strövtåg i hembygden - Om landet, staden och förorten", som vi börjat framträda med. Låten kommer att ingå i programmet.
I höst har vi vårt första, riktiga gemensamma framträdande med vårt program, där vi framför egna och andras visor, låtar, dikter och andra texter som alla har med hembygd att göra. Väldigt roligt att ha ett sådant här projekt ihop.
I en av våra hembygders lokaltidning, Svanskogsbladet, berättar hon om vårt samarbete och tipsar om sommarens spelningar med sina andra musikaliska projekt, Systrarna Olsson, HUS-trion och Carambola.

 

Ny låttext under produktion

Fick en beställning på en låttext av U:s syster H här om dagen. Hon ska framträda med den i nästa vecka. Jag har kommit knappt halvvägs än så länge. Ganska svårt - en stor utmaning, som det heter med dagens språkbruk. Men det är roligt att bli tillfrågad. Imorrn kommer förmodligen U att framträda med en annan av mina låttexter på Restuarang Louis i Söderhallarna.
Att skriva låttexter är lite som att skriva för scenen - man måste förutom att skriva en bra text också komma överens med den som framför den. Om man bara är inställd på det från början och är ödmjuk är det bara roligt.

I låttexttolkarens lilla utrymme

U, min fästmö, har många strängar på gitarren. Bland annat är hon jazzsångerska i inte mindre än två band. I den egenskapen har hon bett mig översätta en låt, eller göra en tolkning. Det är tredje låten jag översätter/tolkar åt henne. Det är särskild konst att tolka låttexter. Väldigt snäva ramar att hålla sig inom, men i det lilla utrymmet kan man låta världen blomstra hur mycket som helst. Lite som att skriva dagsvers och annan bunden poesi, men ännu lite mindre utrymme. I det där lilla utrymmet mår jag bäst.

Att göra succé som 80-åring

Jag har gråtit idag. Inte för att livet är sorgligt, utan för att det kan vara så fint. Titta bara på det här Youtube-klippet, som jag hittade på författarvännen Doris Dahlins blogg. Det är aldrig för sent. Kom ihåg det.

Systrarna Olssons viscafé

Idag, söndag, mellan 16 och 19 är U och hennes syster H värdar för ett viscafé i Tanto på Södermalm i Stockholm. Förmodligen kommer de två låttexter jag tidigare nämnt att jag skrivit senaste tiden att framföras för första gången i Stockholm. Det blev ju fint väder, trots allt. Så kom dit! Ta en öl eller ett glas vi och lyssna på fin utomhusmusik!

Låttexten klar!

Jodå. Det blev en låttext. Ska möjligen framföras snart av U. Dock fick den byta namn från "Fittja äng" till "Sätra äng" på grund av mångas snuskiga fantasiser. Ännu en faktor att ta hänsyn till för låtplitaren Estby.

Festivalsverige öppnar sommarfamnen

Nu finns en maffig artikel jag har skrivit om den svenska festivalsommaren på LO-tidningens hemsida. Temat är återanvändning. Festivalsverige är nämligen mycket bra på detta, på många olika sätt. Läs här, så förstår ni vad jag menar.

Musikens makt

Ikväll var jag och U på releasefesten för min favoritfotograf och frilanskompanjon José Figueroas nya kortfilm om kulturhybriden slagverksensemblen Yakumbé och gatuteatergruppen Teater MaskArado. Klockan 20 trummade sig Yakumbé, med en efterföljande dansande karnevalsvans, från Skrapan till galleriet Candyland på Gotlandsgatan på Södermalm. Där följde filmvisning i omgångar, eftersom visningssalongen snabbt blev full. Ni som inte var där kan se filmen här ovan.

Helkväll och ingen Halv-Nelson

Igår kväll var jag och U på Willie Nelson-konsert. Har aldrig sett honom live förut. Makalös artist och låtskrivare. 77 år gammal och kliver in på scenen och river av en lång rad låtar utan paus. Inga egentliga mellansnack, bara kärleken till musiken och att stå på scenen inför en publik som älskar honom. Lysande gitarrspel och kristallklar röst. Då och då tar han av sig den röda bandanan, som inte hunnit bli så lortig än, och kastar ut i publikhavet. Sedan trär han på sig en ny färdigknuten från den lilla högen på förstärkaren. Efter konserten går han runt och skakar hand med alla som vill på de främsta raderna, skriver autografer tills alla är nöjda. Sedan går han ut. Han har redan rivit av alla extranummer.

Han slarvar bort några låtar, som "Crazy". Men trots att han spelar och sjunger nästan alla låtar i samma skritttempo, liksom prärieströvande på hästryggen, trivs man. Efter att ha hört honom framföra "Always on My Mind" kan man inte göra annat. Fantastiskt att kunna åka över till Djurgården och sätta sig och uppleva en konsert med musik och framförande av så hög karat. Världsklass i det stora hela, förstås. Ibland är Stockholm mer stad i världen än annars.

Musik till arbetet

Lite musik till arbetet kan vara på sin plats. Ibland underlättar det lite. Brukar ni lyssna på musik när ni jobbar? Vad lyssnar ni på i så fall?

Brita Borg lever kvar hos oss

På sin plats att hylla en av Sveriges tyngsta (och jag tänker inte bara på Fat Mammy Brown) artister, som just gått bort. Du finns kvar ändå hos oss, Brita Borg!

Stockholm i mitt hjärta

Jag är inget Jöbackfan, men det här är svårslaget. Eller vad säger ni?

Påtar på med rätt soundtrack

Även för ett förortsbarn känns en sådan här låt helt rätt en dag som denna. Med tanke på intervjun med Ola Magnell i dagens Svenska Dagbladet. Nej, nu måste jag jobba vidare.

Cashtolkat ikväll

Har ikväll skrivit en svensk text till Johnny Cash-låten "The Sea of Heartbreak" på beställning av U, som kanske ämnar framföra den framöver. När jag var klar med den började jag fila på veckans Söndagsbildendikt. José har som vanligt skickat en makalös bild, som jag alltså börjat tolka. Resultatet presenteras här senare under söndagen.

Musik som får ögonen att tåras

En sådan här gråkall morgon vill jag låta ögonen tåras av just det här.

Det är måndag morgon...

Jag är inte gräsänkling, men ändå känns inledningen och stämningen rätt just den här morgonen.

Ulla Olsson & Herrorkestern succéspelade på Stampen

I onsdags kväll var det premiär på det anrika jazzhaket Stampen i Gamla stan för ett av mina favoritband - Ulla Olsson & Herrorkestern. Fullsatt, skön stämning med mycket spontandans framför scenen blev det och bandet var förstås så pass populärt och applåderat att det blir en spelning där snart igen.

Något särskilt med onsdagmorgnar

Det är något särskilt med onsdagmorgnar. Något som får en att vilja göra, skriva stora verk. I mitt fall mer dikter, verser, noveller, romaner. I Simon and Garfunkels det här. Har ni någon vilja att göra något särskilt när det blivit onsdagmorgon?

Woody Guthrie i spelaren

Snälla U gav mig idag en skiva med Woody Guthries samlade sånger. Så jävla tungt!