Så mycket människa
Du
vällde in med dina tunga kliv,
som åskan rullar över skog och gärden,
och rev upp alla dörrarna mot världen.
Och den blev aldrig mera relativ.
Vad är en människa? En gång. Ett liv.
som åskan rullar över skog och gärden,
och rev upp alla dörrarna mot världen.
Och den blev aldrig mera relativ.
Vad är en människa? En gång. Ett liv.
Poetisk tolkning: Victor Estby
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar